nummer tjugotvå
Är det någon som ens läser det här? Finns det nån mening att fråga ens? Jag känner mig lite ensam i det jag går igenom, det är bara det. Ingen runtomkring kan riktigt fatta, ingen runtomkring kan riktigt hjälpa. Och det kanske inte är meningen, men det vore så himla skönt med lite igenkänning då och då!
Inatt drömde jag att jag var fången i en stad och var tvungen att simma genom en kloak för att försöka komma ut, men det gick inte.

Kommentarer
Trackback